Liksom Pernilla Wahlgren, Börje Salming, Maria Montazami, Alexandra Pascalidou, Tony Irving och Ebba von Sydow. Etcetera. Och proffskockarna vrider händerna bakom sina grytor, för plötsligt ska alla- och då menar jag alla- ge ut sin alldeles egna kokbok.
Det räcker nämligen inte att vara ”bara” hockeyspelare eller musikalartist. Idag måste du också ha givit ut åtminstone en liten fickbok om chokladpraliner för att kunna sova gott om natten.
Vad i självaste är det som händer?! Tänker jag evigt trött och på samma gång förundrad, och bläddrar runt i ännu en färgglad livsstilskokbok från senaste B-kändis som pryder ICA-hyllan. Har hela världen fått jag-kan-också-laga-mat-hybris? Och varför är det plötsligt så viktigt?
Och svaret kommer ikapp mig innan frågan ens hinner lämna hjärnan: Ja, hela världen har fått jag-kan-laga-mat-hybris. Kokboken har nämligen blivit en särskild statusmarkör där den som bäst kan svänga ihop en kräftpannacotta en onsdagkväll vinner.
Aldrig förr har väl så många matlagningsprogram, kockdueller och recept fyllt våra Tv-tablåer eller bokhyllor som de senaste åren och visst är det ju så, att kockarna blivit lite av vår tids nya rockstjärnor, med rosenkindade Jamie Oliver, helylle-Tina Nordström, ilske utbrotts- Gordon Ramsay och sängkammarblicks-Leila i täten.
Marie Söderqvist, författare till boken ”Status – vägen till lycka” sa en gång i en intervju i DN att kokboken har blivit kändisarnas ultimata stämpel som kvalitetsmedvetna personer. Att det signalerar att man har koll på läget, är noggrann med kropp och hälsa och tycker det är roligt att laga mat.
Så nu väntar jag spänt på att få se Gudrun Schymans “Kvoterade köttbullar” eller varför inte Jens Lapidus ”Snabba karameller” pryda ICA-hyllorna. Lord, give me strength…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Här är du varmt välkommen att tala ur skägget! :)