Kreativitetsdöden

Åh dessa renoveringsprojekt. Man vet att man behöver köpa nya element där hemma när 3-åriga dottern, (fullt påklädd m jacka och mössa) står i hallen och försöker få upp ytterdörren:

”Mamma! Jag går ut en liten stund och VÄRMER mig… så det inte blir så kallt”.  Eehhh…?

Vi har för nu alltså en dryg månad sedan flyttat in i vårt nya lilla radhus där det visserligen går att leva (om man bortser från den arktiska kylan som har sin grund i trasiga element), men NJUTA…nej, det är en helt annan femma. 

Åtminstone för mig som redan som 12-åring började använda barnvaktspengarna till att köpa inredningsattiraljer till mitt (väldigt) framtida hem. Jag är en av dem som alltid drömt om min egen trygga, prydliga och ubersnygga borg. Så många timmar jag ägnat åt att spåna fram idéer och söka inspiration i tidningar och på diverse inredningssiter, men alltid med samma problem; antingen har jag inte haft hemmet, eller så har jag inte haft pengarna för att kunna omsätta idéerna i verklighet. 

Mycket behöver göras i nya huset för att få till en stil, funktion och känsla som passar vår lilla familj. Men här kommer det komiska/tragiska. När jag nu äntligen faktiskt BOR i ett vettigt hus med lite mer utrymme och en ok budget för renoveringar så…är jag helt och hållet TOM på kreativitet och kittlande inredningsidéer! Jag hade typ fler idéer för huset innan vi fysiskt flyttade in i det. 

HUR. KAN. DET få vara så ironiskt och idiotiskt?!  :-/

Lite uppmuntrande bilder till er som fått för er att NI har det stökigt hemma...