På sistone har vi alla varit så tröööötta här i familjen. Det märks verkligen att höstmörkret håller på att ta ut sin rätt på oss. Svart som i en gruva när man vaknar på morgonen och man famlar i blindo efter sina kläder som borde ligga där på en stol någonstans. Och där trampade man istället på N:s svinhårda plastfigurer som ligger utspridda lite här och där över golvet som små osynliga och dödliga minor.
Nej det är inte lätt att vakna till liv under höst/vinter-halvåret i detta land. Kan någon påminna mig om varför vi
inte anammar björnarnas kloka livsfilosofi och går i ide så här års??
Men så har man ändå dessa dagar när myspyset gör entré. Stilla små samtal vid köksbordet, lite Halloween-pyssel, systrar med respektive och deras glada, galna barnaskaror som kommer på spontant middagsbesök och fyller mitt hem och mitt hjärta.
Livet ska inte alltid vara extravagant. Ibland ska det vara precis så här vanligt, körigt, segt, härligt och stillsamt vackert.
 |
| N med sin lilla docka |
 |
| Med ny jacka är hon redo för kylan |
 |
| Halloweenförberedelser med pappa |
 |
| Resultatet! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Här är du varmt välkommen att tala ur skägget! :)