Familjen i fokus

Ibland stannar vi upp från våra eviga husrenoveringar här hemma och ägnar oss åt hederlig familjetid. Och vad välbehövligt det är! Igår var en sådan dag.

Hela lördagen var vi ute och njöt av solen och den vackra hösten. Loppis, lite städning, promenad i Tyresta by, en vacker nationalpark här i Stockholm och avslutningsvis middag med min syster och hennes 4 barn.

Detta är verkligen vad jag känner att livet handlar om. Att vara tillsammans med människor man älskar, de som lyfter upp en och som fyller hjärtat på så många förunderliga sätt. Jag älskar min familj! Det är de som, mer än något annat, får mig att sträva högre och vilja bli en bättre människa varje dag.

Lite bilder från gårdagen

 

 

Miraklet är i full gång

Känns väldigt fint att få skriva detta nu. Många har varit engagerade i den historia om familjen Taylor som jag skrev om här. Även tidningar världen över har snappat upp historien och familjen Taylor har till sin stora förvåning blivit något av en världsnyhet. Sociala medier är fantastiska på det sättet.

I och med att mitt senaste blogginlägg om Kathy var så sorgligt är det inte mer än rätt att jag nu också uppdaterar er om vad som hänt senast, och det är faktiskt väldigt positiva nyheter.

Det var den 7 september i år som 33-åriga Kathy, gravid i 26:e veckan med sitt 6:e barn, blev körd i ambulans till sjukhuset i Utah. Cancern hade då spridit sig till hennes lever och ryggrad. Hon fick i slutet av samma vecka föda sin lille son många veckor för tidigt. Något både pojken och hon överlevde, tack och lov.

Samtidigt blev läkarna väldigt oroade över en perforering i Kathys mage och gav henne 24-36 timmar att leva, baserat på hennes tillstånd. Två gånger den helgen lämnade hon nästan denna värld, men ”kom alltid tillbaka” till livet igen. Istället för att dö förbättrades hennes hälsa så pass mycket att läkarna vågade sätta igång en väldigt riskfylld behandling för hennes lever, en behandling hon hade 50 % chans att ens överleva. Men det gjorde hon!

För varje dag som gått sedan dess har hon visat mer och mer styrka och en enorm vilja att leva. Hon fick äntligen hålla sin lille nyfödda son och har klarat att ställa sig upp helt själv.

Igår 24 september löd den senaste uppdateringen att Kathy börjat prata om att hon vill åka hem så att hon får vara nära sina andra 5 små barn efter så lång tid ifrån dem. Hon har fortfarande kroppen full av cancer som man försöker att stoppa och läkarna har idag ingen direkt plan för hur man ska lyckas ordna hennes svåra magproblem, men det verkar just nu som att denna fantastiska kvinna tänker stanna kvar på jorden ett litet tag till! Något som verkade otänkbart för någon vecka sedan. Mirakel sker varje dag, i stort och smått, mina vänner. Tack för allt ert stöd och era tankar till familjen.

Kathy, ständigt leendes.

Kathy och hennes make Nathan.

Lilla baby Luke som föddes i vecka 26.

Kathy får äntligen hålla sin baby.

Det som började som en liten ödmjuk insamling för att hjälpa familjen med de obarmhärtiga vårdkostnaderna har snabbt accelererat från några hundra bidrag till över tusen. Familjen hoppades på att möjligen få in 20 000 dollar och är nu rörda och överväldigade över att människor hela världen över har bidragit med, i skrivande stund, 62 500 dollar!

Vill du också vara med och stötta familjen? Klicka här


Så här betalar du från Sverige:

Gå till Kathys fond 

1) Klicka på den gröna 'Contribute' knappen.
2) Välj hur du vill logga in (för mig funkade inte facebook, utan jag fick skapa ett användarnamn, gick på 10 sek)

3) Skriv in den summa du vill skänka till familjen Taylor

4) Följ de instruktioner som kommer upp därefter

5) När du kommer till sidan som frågar efter dina kort/betalningsuppgifter; ange "Sweden" i Country-rullistan 

6) Fortsätt följa instruktionerna på nästa sida
7) Ett bekräftelsemejl på att betalningen gått iväg kommer till dig direkt

Förfärlig upptäckt om spindlar

Häromveckan övervägde jag ett ögonblick att bränna ner huset när en spindel sprang över vardagsrumsgolvet här hemma. Jag tillhör nämligen dem som har en väldigt genuin spindelfobi. 

Jag. Tål. Dem. Inte.

Har de ändå fräckheten att visa sig i min närhet löser jag det på ett av följande tre sätt:

1. Skriker hysteriskt på maken (eller 3-åriga dottern, som ärvt sin fars insekts-lugn)

2. Rusar efter dammsugaren och suger upp eländet (fortfarande hysteriskt skrikandes)

3. Stampar ihjäl den med närmsta lämpliga tillhygge (ännu mer hysteriskt skrikandes, förlåt mig alla djurvänner)

Och nu till min förfärliga upptäckt! Dammsugaren, som varit min räddning när varken man, dotter eller vapen funnits tillgängligt är tydligen inte alls en räddare som jag trott i alla dessa år! 

På frågan hur länge en spindel kan överleva i dammsugaren svarar Illustrerad vetenskap:

”Skulle spindeln ha sådan tur att den kommer oskadd hela vägen ner till dammsugarpåsen, kommer den antagligen att göra allt för att komma ut ur mörkret igen" (!!!). "Om den inte lyckas hitta en väg ut, kan den med lätthet överleva i flera veckor, till och med månader, i den dammfyllda påsen. Välnärda spindlar kan minska sin ämnesomsättning och på så sätt klara sig utan mat i över 200 dagar" (!!!).

Jag tror jag spyr och svimmar samtidigt.

Här har jag gått och trott att monstret dör minuten jag suger upp den och att problemet är ur världen. Icke! Så har du löst det med dammsugaren som jag? Sluta omedelbart! Hitta ett smartare sätt, såvida du inte vill möta din fiende igen när du ska tömma dammsugarpåsen…

Ser du också ut såhär när du möter en spindel? Foto: spidercatcher

Date night med Dirty Loops!

Denna helgen har varit ganska underbar.

En massa kreativitet här hemma där vi gett hela köket en ordentlig make over och pysslat och målat i det oändliga (bilder på resultatet kommer snart). Lek i parken, familje-filmmys med glass och hembakt lingon-kola-paj och helgen avslutades sedan med en efterlängtad datekväll med min ljuvliga man. Whoppiiie!!

För första gången sedan 2010 (året innan vi fick barn med andra ord) har vi lyckats komma iväg på en konsert! Musikälskare som vi båda är, är det ju en ren skam att vi går så sällan på konsert.

Men nu äntligen var det dags! Och då detta var min mans försenade födelsedagspresent hade jag bokat det übercoola svenska 3-mannabandet Dirty Loops som han älskar.

Redo för efterlängtad date med konsert!

Ett ord:  F A N T A S T I S K A!!

Ok....några fler ord för det går liksom inte att nöja sig där. :)
De är så galet begåvade och jag ryser bara jag tänker på denna människas (Jonah Nilsson) stora röst. Hur kan man leverera så vasst och klockrent på scen med nerver, svett och rökmaskiner? Otroligt från start till slut och som grädde på moset verkar de skönt jordnära och ödmjuka i sin scennärvaro. Så se till att gå och se dem om tillfälle dyker upp! 

Fantastiska Dirty Loops

Vad hände, Pharell Williams?

Ok, jag gillar Pharell Williams glada dänga ”Happy”. Han är skicklig, snygg och en evig hitmaskin.
Så långt allt väl.

Men vad jag bara inte kan förlika mig med är hur skenheligt han nu sprider budskapet om jämställdhet och kvinnans värde i och med sin pågående ”Dear Girl Tour” som även nådde Stockholm förra veckan. Där fick publiken bland annat se Feministiskt Initiativs (FI) frontfigur Gudrun Schyman dansa loss på scen tillsammans med Williams.

Konserten i Stockholm. Foto: svd.se

Albumet GIRL som föranlett turnén, är enligt artisten själv en hyllning till kvinnan.

– Jag ville visa min uppskattning för deras existens och vad de betyder för inte bara mig utan samhället i stort. Samhället måste uppvärdera dem, säger han i en intervju med Svenska Dagbladet.

Pharrell Williams menar att han vill att albumet ska skänka en känsla av makt.

– Kvinnor som lyssnar ska känna att de inte blir nedvärderade, snarare stärkta.

*host host* Ursäkta, jag satte just Pharells slemmiga groda i halsen.

Detta är alltså samma man som förra året skrev (egenhändigt har det just kommit fram, sedan Robin Thickes erkännande i veckan) den skandalomsusade låten ”Blurred lines” som blev artisten Robin Thickes världshit. Med såväl en text som en musikvideo som av många har klassats som en av årets mest provocerande kvinnoförnedrande!

Förlåt min cynism, men är det inte LITE väl ironiskt? Han älskar kvinnor säger han och betraktar dem som sin (citat) ”musa”. Jaha? Så vad 17 hände när han författade Blurred lines? Tillfällig sinnesförvirring? Var han hög? Råkade onsdagen den veckan vara hans “just-idag-objektifierar-jag-kvinnor-dag”?

För dig som inte har uppfattat texten i Blurred lines som speciellt provocerande, bjuder jag här på några (högst osmakliga) smakprov och ber på förhand om ursäkt för det råa språket:

“But you're a good girl
The way you grab me
Must wanna get nasty
Go ahead, get at me…

You the hottest bitch in this place

One thing I ask of you
Let me be the one you back that ass to

Yeah, I had a bitch, but she ain't bad as you
So hit me up when you pass through
I'll give you something big enough to tear your ass in two

Nothing like your last guy, he too square for you
He don't smack that ass and pull your hair like that”…  Och så vidare. *Suck*

Som min man brukar säga; Moral är gott, dubbelmoral är dubbelt så gott…

 

Föreläsning om stil och kroppstyper

Sitter här och förbereder ett roligt seminarium jag ska hålla för en massa kvinnor här i Stockholm i oktober.

Temat jag blivit ombedd att föreläsa om är "Alla kan klä sig snyggt!", där fokus ligger på att öppna deltagarnas ögon för sin egen yttre potential. Jag vill ge dem en nytändning och ett ökat självförtroende i sitt val av kläder med insikten om att oavsett ålder och kroppsform kan man känna sig riktigt galet vrålsnygg!

Vi kommer bland annat i bästa "Trinny and Susannah"-stil att prata om olika kroppstyper, hur man bäst klär de fysiska förutsättningar man har och lite kring hur man kan tänka när man handlar kläder. En liknande föreläsning höll jag för en annan grupp förra året.

Att jag blir ombedd att prata om sådant här beror inte så mycket på min ämnesexpertis (jag har ingen) eller mitt oklanderliga val av kläder (mina klädval är långt ifrån just det). Inte heller är jag någon typisk fashionista eller modeslav (snarare rea och loppis-slav). Jag tror förfrågan har kommit eftersom jag har en genuin, livslång passion för stil och form och älskar att experimentera med de många intressanta uttryck som kläder kan förmedla. Min egen stil är så galet blandad att jag inte har ett namn för den. Kan gå i vintage-flower power ena dagen, militärbyxor och boots nästa och Östermalmstant-dräkt den tredje, Men det man älskar blir man oftast bra på och jag har utvecklat ett rätt skarpt öga för det estetiska. Så det jag kan och det jag lärt mig ska jag nu försöka inspirera och förmedla vidare!

Och är det så himla viktigt att klä sig snyggt då?

Låt mig ställa en fråga: Vet du hur lång tid du har på dig att ge ett första intryck när du möter en ny person? 7 sekunder! Det är allt du får, sedan har personen redan gjort sig en första åsikt om vem du är och forskning visar att det kan vara segt att sedan ändra det första intrycket.

 Psykologiprofessor Ben C. Fletcher sa en gång:

”Vi kanske tror att mode bara är slösaktigt nöje och att vår soliga personlighet kommer att överskugga vår trista klädsel eller förringa matfläckarna på vår jacka. Det är tyvärr inte sant. Vad vi bär säger massor på bara några sekunder. Att skapa uttryck för att göra intryck (med andra ord, att klä sig medvetet för att ge ett gott intryck) är verkligen värdefullt och kan till och med vara nyckeln till framgång. ”

Så! Vare sig man vill det eller inte, har det betydelse vad du väljer att sätta på dig på morgonen.

Här kan du läsa om min föreläsning och ta del av mina tips

Reaktioner på inlägget om Sverigedemokraterna

Tack för alla goda tankar och inlägg som skrivits som reaktion på gårdagens blogginlägg!

Då många väljer att svara i andra forum än här på bloggen postar jag några av kommentarerna jag fått här, för att fler ska kunna ta del av dem.

”Jättebra skrivet! Håller med. Vi måste våga diskutera även de känsliga ämnena och inte sopa allt under mattan!”

”Har varit min åsikt från början att vi måste inse vad det är som lockar hos SD och sedan måste det finnas partier som vågar ta i de frågorna. Ett stort ansvar i just det arbetet vilar på våra politikers axlar. Att våga prata om de svåra ämnena och komma med konkreta förslag som skänker trygghet även hos SDväljare. Skrämmande utveckling det här ...”

”Ja! Så länge media, politiker och allmänt folk drar slutsatsen att ALLA SD:s väljare är rasister, nazister, ser dem som mindre intelligenta eller våldsamma och hemska människor osv. så kommer vi ingen vart. Kan aldrig tro på att 13% plötsligt blivit allt ovanstående. Och jag tycker det är förkastligt att själv mobba, utesluta eller bete sig svinaktigt för att man starkt ogillar deras politik. Då är man ju inte bättre själv! Säger som Heidi - om de andra partierna skulle våga ta i de känslig frågorna skulle vi inte hamnat här!”

”Bra Louise, jag håller med dig i varje punkt! Jag har hela tiden haft lite svårt med att i valkampanjerna säger alla politiska partier att de är för jämlikhet och sedan nästan i samma mening att de inte ska samarbeta med SD för deras åsikter. Det här är demokrati, i gott och ont, och alla har rätt till sin åsikt. Och vi som inte tycker lika måste ändå acceptera det (så långe det håller sig inom lagliga regler såklart!). Jag tycker, Louise, du ska skicka ditt inlägg till Löfven!”


Tack igen för era ord och tankar!Tycker om att många känns engagerade och vill vara med och uttrycka sig kring dessa frågor. Vore även intressant att höra om någon annan tänker annorlunda eller ser saker på ett annat sätt?  

Sluta arbeta MOT Sverigedemokraterna

Ja, det var ett dramatiskt val här i Sverige igår.

Medan Stefan Löfven nu ska axla rollen som ny statsminister avgår vår nuvarande Fredrik Reinfeldt inte bara som statsminister men också helt som partiledare för Moderaterna.

Nej, jag tänker inte dra något långt politisk inlägg här. Svenska folket fattade sitt beslut och tydligen var det såhär de ville ha det… Jag nöjer mig just nu med att säga att jag är bekymrad över de närmsta årens utveckling.

Vad jag däremot vill ta någon minut extra till, är det faktum att ca 13 hela procent av befolkningen i detta vackra, stillsamma land frivilligt valt att lägga sin röst på det främlingsfientliga partiet Sverigedemokraterna (SD). Det som är så fascinerande (och skrämmande) är hur snabbt denna utveckling skett. Det är alltså bara fyra år sedan partiet för första gången fick stöd hos över fyra procent av väljarna i riksdagsvalet och idag står de redan som landets tredje största parti!
Ursäkta?!!

Till att börja med kan vi nog alla vara överens om att det inte handlar om ett "mopsigt gäng skinnskallar i bomberjackor ute i småorterna". Snarare är nog merparten av dessa väljare vanliga så kallade “Svenssons”. Det är din granne, det är killen på gymmet, tjejen bakom disken, kollegan, medpassageraren på bussen, i såväl dammiga sneakers som välputsade lackskor…Människor som du och jag. Och jag tänker att dessa utfrysningsmetoder och anti-kampanjer mot SD (som tidvis känts mer aggressivt hatiska än partiets egna mörka politik) som sprakat loss i samhället och i sociala medier under hela denna valkampanj, har varit oerhört kontraproduktiva.

Jag har sett så många av dessa anti-kampanjer de senaste åren. Det vill säga kampanjer där man arbetar MOT något. MOT SD. MOT våld. MOT rasism. MOT, MOT, MOT. Men hur goda avsikterna än varit, så tror jag personligen att det finns en verklig fara i att bara jobba MOT något eller någon. Varför? Det du riktar strålkastaren mot får för mycket utrymme, för mycket kraft. Det är dit blickarna vänds och din egentliga mission (fred, jämlikhet, kärlek) hamnar automatiskt i skuggan.

Jag har alltid trott och kommer alltid att tro mer på att arbeta FÖR något. Demonstrera FÖR fred. Skapa en kampanj FÖR alla människors lika värde. Skänk det du VILL ha, all din energi, kraft och fokus istället för det du INTE vill ha! Det kommer alltid att vara mer kraftfullt och långsiktigt effektivare att arbeta FÖR, istället för EMOT en sak.

Med en 28 veckors baby som snart gör entré till den här världen hade jag önskat så mycket ljusare utsikter för mina barn än vad jag just nu ser. Sverige är ett land i förändring och jag är orolig för vart det hela är på väg. Samtidigt vill jag fokusera på läget här och nu istället för att oroa mig.

Ok, valet är gjort. Katastrof på många sätt! Men hur arbetar vi nu för att komma vidare?

Jag är bara en amatörtyckare, men är det inte dags att sluta ignorera SD-väljarnas existens och möta kärnan av problemet? Sätta ner spaden rätt i gyttjan och ta reda på VARFÖR dessa 13 procent valde att rösta som de gjorde?! Och alla som kunde, men valde att inte rösta över huvud taget? Varför?

Och under tiden skänker jag alla positiva tankar och böner jag kan till och FÖR vår nya skakiga regering. Jag tror att de kommer att behöva det...

Retro affischer / posters

Tack kära vänner för ert stöd till familjen Taylor som jag skrev om för ett par dagar sedan!
Historien lämnar få oberörda och jag är glad att fler känner att de vill göra något för att hjälpa till.

Dagen före stora valdagen här i Sverige och jag hoppas verkligen att alla som kan ser till att lämna sin röst och gör sin del för att Sverige ska kunna fortsätta må bra och blomstra. Själv förtidsröstade jag faktiskt redan igår för att slippa köerna imorgon och är glad och tacksam att jag lever i ett land med demokrati och röstfrihet - möjligheten att påverka!

Väljer man att inte delta i valet trots att man har möjlighet anser jag faktiskt inte att man sedan har rätt att beklaga sig särskilt mycket. Det är liksom nu vi har chansen att lägga fram våra åsikter! Så please do it. :)

Nu något helt annat. Hittade några roliga affischer på en sida som heter milq.se och vill bara tipsa om dem, ifall det är någon annan som diggar den här stilen. Samtliga posters ligger på mellan 199 - 300 kr styck. Inte så tokigt alls med andra ord.

Foto: milq.se

Fler roliga posters som jag tidigare skrivit om hittar du här.